När andan faller på...

Jag har gång på gång gjort några försök att ta mig tillbaka till det regelbundna bloggandet men det blir liksom inget av det. Vet egentligen inte varför men jag antar att det beror på att jag använder mig av i stort sett alla sociala medier som finns. Jag får ingen tid över för skrivandet. Men det som är det fina är att bloggen alltid finns kvar där och jag kan ju när jag vill slänga ur mig några rader när andan faller på.

Vi befinner oss nu snart halvvägs in i mars. Fortfarande ingen riktig vår i sikte. Varannan-dagsväder. Lite segt. Men i alla fall kommer ljuset mer och mer.

Det är mindre än tre månader kvar till jag ska springa Stockholm marathon och det  tar upp en stor del av min fritid även om jag just denna vecka har en återhämtningsvecka innan jag drar igång lite hårdare träning igen. Jag är så jädra peppad och fokuserad inför den här uppgiften. Betydligt mer än vad jag trodde jag skulle bli. Innerst inne när jag anmälde mig så hade jag nästan räknat med att min kropp skulle lägga av tämligen omgående när jag förstod hur mycket jag skulle bli tvungen att träna. Men nu står jag här och har inga krämpor alls och en kondition och uthållighet som är bättre än på många år. Det känns så otroligt inspirerande! Nu är det bara att nöta på och hoppas på en sjukdoms och skadefri period fram till loppet och att pollen-säsongen blir skonsam...

Min andra fritids-sysselsättning som tar upp en del tid just nu är fotbollen. År två som jag ingår i ledartrojkan för ÅIF damlag och just nu förbereder jag inför denna veckas träningshelg med tjejerna. Ska blir riktigt kul! Två fyspass och två spelpass inplanerade. Dessutom är det snart dags för att kliva ut och spela! Så trist att konstgräsplanen fortfarande inte existerar. Det hade varit så skönt att slippa spela på grus. Har inte bestämt än om jag själv ska spela i år. Lade ju skorna på hyllan i oktober men suget finns alltid där. Har varit med litegrann på inomhusträningarna i vinter men då kanske jag bör vänta tills efter marathonet i så fall.

Längtar desperat efter sol och värme!

Om drygt en månad drar vi till Spanien så då hoppas jag att vi kommer få en stor dos av den varan! Bara tanken att få springa i plusgrader och utan isvindar gör mig varm i själen. 

Nu är det dags att dra på mig träningskläderna för ikväll kör jag löpstyrka och core-träning med tre innebandy-tjejer. Bäst att inte bli sen!

So long...hoppas inte det tar ett halvår tills nästa gång andan faller på