tisdag 15 mars 2016

Frans och andra kungligheter

Så har en ny vecka tagit fart igen. Idag är jag sådär lätt medvetslös känner jag. Hela kroppen värker av trötthet. Misstänker sviter efter helgen i Stockholm samt att jag tränade fotboll sent igår.
Ja helgen i Stockholm blev en riktig höjdare och det var vi eniga om allihopa. Bra boende på Clarion Hotel Stockholm (rekommenderas verkligen), god mat, kul besök på Mall of Scandinavia, spontanträff med fina vänner, härifrån Mello-show och sen en fin avslutning med vandring i Gamla Stan och besök på Livrustkammaren. Vi älskar Stockholm! Angelina ville inte åka hem faktiskt.

Fredagskvällens middag var extremt god. Peter letade upp en liten grekisk restaurang på Ringvägen vid namn Maestro och vi käkade trerätters bestående av grillad Halloumi, lammytterfilé med rödvinssky och sen den krämigaste Tiramisun jag någonsin smakat. Helt fantastiskt gott! 

Snacka om att jag fick en liten chock när jag kom in i Friends Arena. Hade inte riktigt kunna föreställa mig hur stort det var. Eller hur högt vi skulle sitta...jag är ju ganska så höjdrädd så att vingla både upp och ned i en decimeter höga klackar i den här trappan var en riktig rysare...

      
Angelina är Mello-redo med blinkande hatt och färgglad snurra. 

Själva showen då? Jo jag tyckte den var flera snäpp bättre än finalen jag såg för sju år sedan i Globen när Malena Ernman vann. Bättre ljus och ljud, bättre låtar, betydligt bättre mellanakter och sen var det ganska mäktigt att sitt så högt på läktaren och se hela publiken även om man inte såg så mycket av artisterna mer än på skärmarna.
De flesta av deltagarna sjöng kanonbra med ett stort extraplus till Wiktoria som har en enorm pipa. Sjukt bra!
Att Måns dök upp med barnkören var en kul bonus. Den fina stråkversionen av Heroes var faktiskt hela kvällens bästa nummer. Sen fick vi ju även se en hel radda med artister när nostalgimedleyt spelades. Liiiite besviken dock på att Alcazar inte deltog men vi fick ju Brandsta City Släckers haha

Själva direktsändningen såg vi hemma på hotellrummet. Vi var aptrötta lagom till när Frans helt väntat korades till vinnare. Om han har en chans i Eurovision? Han vinner inte men jag tror inte att han har så  dåliga odds som många påstår. Hans låt sticker ut på något konstigt sätt i sin enkelhet och grabben är ju minst sagt charmig. 

     
På söndagen tog vi en runda i Gamla Stan. Vi brukar ofta göra det. Tröttnar aldrig på att gå omkring i de trånga gränderna.

    

Konstigt nog har jag aldrig varit inne på slottet och inte heller denna gång. Vi får se hur det blir nästa...

Till min stora glädje så gick Angelina med på att besöka Livrustkammaren. Åh vad jag älskar att botanisera runt bland alla gamla vapen, vagnar och pråliga kläder! Kunglig historia är min grej kan man säga. Svårt att beskriva känslan i kroppen när jag får se Gustaf II Adolfs blodiga skjorta från 1632 men av någon anledning tycker jag att det är väldigt häftigt. Skulle helst vilja läsa på varenda skylt men då får jag nog gå dit ensam.

    

    


      
Ett stort plus att barnen får testa lite grejer...

      
Vi har en väldigt vacker och grymt bra huvudstad och jag hoppas vi inte dröjer alltför länge med att återvända.

Nu väntar en vecka med lite firande av en viss 40-åring.

So long så länge

















Inga kommentarer: